Behärskning av passiva konstruktioner hos universitetsstuderande i nordiska språk
Henttonen, Emmi (2017-01-02)
Behärskning av passiva konstruktioner hos universitetsstuderande i nordiska språk
Henttonen, Emmi
(02.01.2017)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu UTUPubiin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin / julkaisuun.
Kuvaus
Siirretty Doriasta
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur universitetsstuderande i nordiska språk behärskar svenskans olika passivformer: s-passiv, bli-passiv och vara-passiv. Jag studerar i hur stor utsträckning informanterna använder olika passivformer och om tvärspråkligt inflytande framkommer i deras svar. Jag undersöker vidare om de kan motivera sina val av passivform. Informanterna för undersökningen är universitetsstuderande på ämnesstudienivå och en del av dem har tidigare deltagit i en grammatikkurs som ingår i ämnesstudier. Materialinsamling genomfördes våren 2016 i slutet av en föreläsning och det fanns både huvudämnes- och biämnesstuderande i nordiska språk. Materialet består av ett test med tre uppgifter. I den första uppgiften skulle finska passiva satser översättas till svenska, i den andra skulle svenska aktiva satser passiveras och den tredje var ett lucktest där rätt passivform skulle fyllas i. Kvantitativt räknade jag alla passivformer och jämförde dem med de svar som antogs vara korrekta. Dessutom räknade jag korrekthetsprocenten för varje passivform. Kvalitativt betraktade jag vilket slags tvärspråkligt inflytande det fanns i svaren och vilka problem informanterna hade i att bilda passiv. Resultaten visade att s-passiv var den dominerande passivformen i alla uppgifter och den användes på bekostnad av bli- och vara-passiv. S-passiv hade också den största korrekthetsprocenten medan bli- och vara-passiv inte behärskades lika bra. I fråga om tvärspråkligt inflytande visade resultaten att inflytandet från engelska ledde till ett målspråksavvikande bruk av svenskans passiv medan inflytandet från tyska kunde betraktas som positivt. Problem som uppstod i passivbildningen var blandning av både s-passiv och bli-passiv samt användning av verbets supinumform med bli eller vara. Bara några av informanterna hade kunnat motivera sina svar. Som slutsats kan man konstatera att en klarare skillnad borde göras mellan olika passivformer samt deras användningsområden i språkundervisning. Man kunde också utnyttja metaspråkliga kunskaper i undervisningen så att både språkinlärarens kunskaper i språket och om språket skulle kunna förbättras.