Behärskning av verbkedjor hos finska högstadieelever : En jämförande undersökning av skriftlig och muntlig produktion
Kytölä, Satu (2018-04-24)
Behärskning av verbkedjor hos finska högstadieelever : En jämförande undersökning av skriftlig och muntlig produktion
Kytölä, Satu
(24.04.2018)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu UTUPubiin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin / julkaisuun.
Turun yliopisto
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling har varit att granska finska högstadieelevers behärskning och användning av svenskans verbkedjor ur ett jämförande perspektiv mellan skriftlig och muntlig produktion. Jag har studerat hur frekventa och korrekta verbkedjor är i materialet och vilka som är de vanligaste hjälpverben som inleder verbkedjor. Därtill har jag tagit hänsyn till olika fel som förekommer i användningen av verbkedjor. Resultaten har jag jämfört mellan tal och skrift och tolkat med hjälp av de olika språkfärdighetsnivåerna.
Det skriftliga materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket och omfattar berättelser skrivna av finska niondeklassare. Det muntliga jämförelsematerialet utgörs av korta elevdiskussioner på svenska som har samlats in i samband med den nationella utvärderingen av kunskaper i svenska i slutet av åk 9. Såväl de skriftliga som de muntliga produktionerna har nivåbedömts enligt den europeiska referensramens språkfärdighetsnivåer från A1 till B1.
Analysen visar att verbkedjor används mycket frekventare i tal än i skrift. Strukturen modalt hjälpverb + infinitiv behärskas bäst och används mest såväl i tal som i skrift samt på alla tre färdighetsnivåerna. Strukturen ha + supinum visar sig däremot vara mycket sällsynt i hela materialet och behärskning av supinum vållar problem hos elever. Det vanligaste hjälpverbet i materialet är kunna som används frekvent både i tal och skrift samt på alla färdighetsnivåer.
Vad gäller olika feltyper har eleverna gjort mest fel i användningen av huvudverb. Det mest typiska felet är användning av presens i stället för infinitiv/supinum. Presens används frekvent i både tal och skrift samt på alla färdighetsnivåer. Dessutom är det vanligt att eleverna använder något annat språk än svenska. Språkfel däremot är mest typiska på den lägsta språkfärdighetsnivån.
Det skriftliga materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket och omfattar berättelser skrivna av finska niondeklassare. Det muntliga jämförelsematerialet utgörs av korta elevdiskussioner på svenska som har samlats in i samband med den nationella utvärderingen av kunskaper i svenska i slutet av åk 9. Såväl de skriftliga som de muntliga produktionerna har nivåbedömts enligt den europeiska referensramens språkfärdighetsnivåer från A1 till B1.
Analysen visar att verbkedjor används mycket frekventare i tal än i skrift. Strukturen modalt hjälpverb + infinitiv behärskas bäst och används mest såväl i tal som i skrift samt på alla tre färdighetsnivåerna. Strukturen ha + supinum visar sig däremot vara mycket sällsynt i hela materialet och behärskning av supinum vållar problem hos elever. Det vanligaste hjälpverbet i materialet är kunna som används frekvent både i tal och skrift samt på alla färdighetsnivåer.
Vad gäller olika feltyper har eleverna gjort mest fel i användningen av huvudverb. Det mest typiska felet är användning av presens i stället för infinitiv/supinum. Presens används frekvent i både tal och skrift samt på alla färdighetsnivåer. Dessutom är det vanligt att eleverna använder något annat språk än svenska. Språkfel däremot är mest typiska på den lägsta språkfärdighetsnivån.