Nordiska aspekter i läroböcker avsedda för grundskolans B1-svenska

Abstract

Syftet med denna studie har varit att redogöra för nordiska aspekter i grundskolans läromaterial för B-svenska och jämföra två bokserier med varandra samt analysera dem i ljuset av Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys: materialet beskrivs med hjälp av en kategorisering som har formats utifrån materialets behov. Dessutom görs en friare analys. Analysen utgår ifrån teoretiska utgångspunkter om kulturens (Kaikkonen 1994, Pyykkö 2004) och lärobokens roll (Hentunen 2004, Luukka m.fl. 2008) i skolundervisning. Resultaten visar att nordiska teman fördelas i läroböckerna enligt ett traditionellt (Ilkka-Salonen 1996) mönster. Bokseriernas första böcker behandlar mest temana Svenskfinland och Sverige medan seriernas sista böcker, avsedda för årskurs 9, behandlar tema Norden. Det nordiska kommer mest fram i kontexter som böckernas personer och händelser har placerats i, men även explicit, oftast som faktatexter eller uppgifter. Båda bokserierna behandlar nordiska kulturfenomen mångsidigt. I jämförelsen mellan de två undersökta bokserierna framkom både likheter och skillnader. De märkbaraste likheterna är att nordiska aspekter kommer fram mera implicit än explicit och att tema Norden behandlas mest i boken för årskurs 9. Skillnader fanns bl.a. i lärobokskapitlens struktur: Megafon var något mera konsekvent i att behandla samma temaland genom hela kapitlet än Hallonbåt. En ytterligare skillnad var att Hallonbåt behandlade tema språk i Norden något mera än Megafon. Båda bokserierna tar hänsyn till GLGU 2014, men på delvis olika sätt eftersom läroboksförfattarna har en frihet i att förverkliga läroplansgrunderna. Med hjälp av resultaten kan lärare och andra intresserade konkret se på vilket sätt läroplanens mål har förverkligats i läroböckerna och kan därmed få stöd i val av läroboksserie. Dessutom kan det utifrån analysen framställas ett tydligt utvecklingsområde i läroböckerna. Båda bokserierna redogör nämligen relativt lite för relationer mellan nordiska grannspråk. Det förblir ofta lärarens uppgift och riskerar att förbli oklar för eleven. Jag ser den nordiska språkgemenskapen som en faktor som kan öka motivationen hos eleverna och föreslår därmed att det borde förklaras och betonas mera i läromedel i svenska. Detta kan fastställas som studiens viktigaste pedagogiska implikation.