Varustamobarometri - Rederibarometern 2020

Abstract

Edellisessä varustamobarometrissä kaudella 2019 alkaneen laskevan kehityksen ennakoitiin loiventuvan. Toisin kuitenkin kävi. Lasku jatkui voimakkaana kaudella 2020. Barometrin historiassa lasku on monien muuttujien osalta lähes yhtä voimakasta kuin kausilla 2/08 ja 1/09, jolloin barometri toteutettiin kaksi kertaa vuodessa. Saldolukujen perusteella käänne parempaan on tapahtumassa. Epävarmuus tulevaisuudesta heijastuu kuitenkin ennusteiden prosenttijakaumissa. Tilanteen paranemista jonkin verran, huononemista jonkin verran tai säilymistä ennallaan ennakoi suurin piirtein yhtä suuri joukko vastaajista. Edellisen barometrin kysely suoritettiin marraskuussa 2019, jolloin koronavirus oli vielä tuntematon. Tämän kertaisen barometrin kysely osui marraskuussa vaiheeseen, jossa covid-19-pandemia oli jo jatkunut pidemmän aikaa, mutta rokotteen tehosta koronavirusta vastaan ei ollut vielä täyttä varmuutta julkisuudessa.

Lähes kaikkien muuttujien osalta pudotus on ollut voimakas ja yllätyksellinen. Edellisen barometrin ennusteet merikuljetusmarkkinoiden suhdanteista kaudelle 2020 olivat ennakoineet, että kaudella 2019 tapahtunut pudotus taittuisi ennusteen saldoluvun perusteella lievemmäksi. Merikuljetusmarkkinoiden suhdanteita kuvaava saldoluku putosi kuitenkin toteutuneella kaudella miinus 76 pisteeseen. Uudessa ennusteessa ennakoidaan saldoluvun kääntyvän positiiviseksi 11 pisteeseen. Prosenttilukujen erilaiset arviot molempiin suuntiin heijastelevat kuitenkin epävarmuutta tulevaisuudesta.

Samanlainen kehitys on havaittavissa esimerkiksi kuljetuskysynnässä. Edellisen barometrin ennusteen mukaan kaudella 2020 tasan 40 % vastaajista uskoi, että tilanne huononee jonkin verran. Tämän kertaisessa barometrissä 50 % vastaajista arvioi, että kysyntä oli kaudella 2020 jonkin verran huonompaa kuin edellisellä kaudella ja 13 % arvioi kysynnän olleen huomattavasti heikompaa. Seuraavan 12 kuukauden ennusteen saldoluku on lievästi positiivinen, mutta prosentuaaliset arviot siitä, säilyykö tilanne ennallaan, huonontuuko se jonkin verran vai parantuuko se jonkin verran jakautuvat suurin piirtein tasan. Myös viennin ja tuonnin toipumisesta mielipiteet jakaantuvat. Saldoluvun perusteella tuonti elpyy vientiä paremmin. Tuonnin saldoluku on miinus 6 ja viennin miinus 17.

Yksittäisiä varustamoita koskeneessa osiossa varustamon liikevaihto ja kapasiteetin käyttöaste seuraavat kauden 2020 kehitystä ja 12 kuukauden ennustetta suhdanteiden ja kysynnän kanssa saman muotoisina. Varustamon liikevaihdon saldoluku oli kaudella 2020 miinus 52 ja ennusteen miinus 6. Prosenttitarkastelun perusteella on havaittavissa epävarmuutta tulevaisuudesta, mikä heijastuu esimerkiksi siinä, että varustamoilla ei ole aikeita hankkia lisää henkilöstöä Suomen lipun alle. Henkilöstö voi jopa vähentyä jonkin verran, kuten ennusteen saldoluku miinus 34 osoittaa.

Kuluvan tarkastelujakson merkittävin varustamojen kasvun este oli talouden yleinen epävarmuus, jonka mainitsi 71 % vastaajista. Epävarmuus heijastuu myös huonona hintakehityksenä, jonka mainitsi 59 % vastaajista. Noin puolet vastaajista (53 %) mainitsi sekä kysynnän riittämättömyyden, että Suomen lipun hinnan. Suomen lipun hinta on jälleen noussut merkittäväksi kasvun esteeksi. Suomen lippuun liittyen voidaan kuitenkin todeta, että merenkulkupolitiikka on säilynyt suurin piirtein ennallaan.

Varustamobarometrin teemakysymys on vuosittain vaihtuva kysymys tai kysymyssarja, jolla kartoitetaan vastaajien mielipiteitä ajankohtaisista aiheista. Vaihtuva teemakysymys -osio liittyi tällä kertaa covid-19-pandemian vaikutuksiin. Deutsche Post DHL Group on arvioinut, että pandemia tulee muuttamaan maantieteellisesti toimitusketjuja. Varustamobarometrissä kysyttiin, kuinka paljon mahdollinen muutos tulee vaikuttamaan Suomen meriliikenteen reitityksiin ja reittien kuljetusmääriin 5-10 vuoden aikajänteellä. Vastaajista 12 % arvioi, että pandemia ja sen seuraukset talouselämälle muuttavat Suomen meriliikenteen reitityksiä ja reittien kuljetusmääriä huomattavasti. Valtaosa (88 %) katsoi, että pandemian vaikutus tulee olemaan vähäinen. Kukaan ei kuitenkaan arvioinut, etteikö pandemialla olisi vaikutusta.

Toisessa teemakysymyksessä kysyttiin sitä, mitkä ovat pandemian vaikutukset yksittäisen varustamon kannalta tulevan vuoden aikana. Vaihtoehdoista oli mahdollisuus valita korkeintaan kolme. Suurimpana vaikutuksena seuraavan vuoden aikana nähtiin liikevaihdon huomattava lasku, jonka arvioi tapahtuvan puolet vastaajista. Yli kolmannes (35 %) vastaajista katsoi, että pandemian vaikutukset ovat niin suuret, että liiketoimintakonseptia ja/tai strategiaa on kehitettävä. Vajaa kolmannes (29 %) vastaajista arvioi, että linjoja ja/tai liikennealueita joudutaan muuttamaan. Osa vastaajista arvioi myös, että linjoja ja/tai frekvenssejä joudutaan vähentämään. Noin neljännes (24 %) vastaajista arvio, että pandemialla ei ole seuraavan vuoden aikana oleellista vaikutusta heidän edustamansa varustamon toimintaan.

Varustamobarometrissä on myös teemakysymyssarja, jossa tarkastellaan tiettyä teemaa viiden vuoden aikajänteellä. Aiheena nykyisellä viisivuotiskaudella on vastuullisuus ja ympäristöystävällisyys. Varustamoiden mukaan rahdinantajat arvostavat aiempaa enemmän varustamoiden vastuullisuutta ja ympäristöystävällisyyttä, mutta eivät ole kuitenkaan valmiita maksamaan siitä. Näyttäisi siltä, että kuljetusketjun läpäisevä ympäristö- ja vastuullisuusajattelu vaatisi myös enemmän konkretiaa.

I den förra rederibarometern förutsåg man att den nedåtgående utvecklingen som började perioden 2019 skulle bli flackare. Så gick det dock inte. Nedgången var fortsatt kraftig perioden 2020. Sett till barometerns historia var nedgången för flera variablers del nästan lika kraftig som under perioderna 2/08 och 1/09, då barometern genomfördes två gånger per år. Av saldotalen att döma håller det på att ske en vändning till det bättre. Osäkerheten kring framtiden avspeglas dock i de procentuella fördelningarna i prognoserna. Andelen enkätdeltagare som förutser att situationen kommer att förbättras en aning är i stort sett lika stor som andelarna som anser att situationen kommer att försämras en aning eller förbli oförändrad. Enkäten för den förra barometern genomfördes i november 2019, då coronaviruset ännu var okänt. Den här gången inföll barometerenkäten i november, i ett skede då covid-19-pandemin redan hade pågått en längre tid, men det i offentligheten fortfarande inte rådde fullständig säkerhet om vaccinets effekt mot coronaviruset.

Fallet har varit kraftigt och överraskande i fråga om nästan alla variabler. Föregående barometers prognoser om konjunkturerna på sjötransportmarknaden perioden 2020 förutsåg att det fall som inträffade perioden 2019 av saldotalet att döma skulle brytas och övergå i en lindrigare nedgång. Saldotalet som beskriver konjunkturerna på sjötransportmarknaden föll dock till -76 poäng under den fullbordade perioden. I den nya prognosen förutses saldotalet ta en positiv vändning till 11 poäng. Procentuellt sett avspeglar de olika bedömningarna i båda riktningarna dock osäkerhet kring framtiden.

En likadan utveckling kan ses i till exempel transportefterfrågan. Enligt prognosen i den förra barometern trodde exakt 40 procent av dem som svarade att läget kommer att försämras en aning under 2020. I den här omgången av barometern bedömde 50 procent av enkätdeltagarna att efterfrågan var en aning mindre under perioden 2020 än under föregående period, och 15 procent bedömde att efterfrågan hade varit avsevärt mindre. Saldotalet i prognosen för de kommande tolv månaderna är svagt positivt, men de procentuella bedömningarna av om läget kommer att förbli oförändrat, försämras en aning eller förbättras en aning är i stort sett jämnt fördelade. Åsikterna om exportens och importens återhämtning är också delade. Enligt saldotalet återhämtar sig importen bättre än exporten. Saldotalet för importen är -6, medan saldotalet för exporten är -17.

I det avsnitt som gäller de enskilda rederierna följer rederiets omsättning och utnyttjandegraden av kapaciteten utvecklingen under perioden 2020 och tolvmånadersprognosen i samma form när det gäller konjunkturer och efterfrågan. Saldotalet för rederiets omsättning var perioden 2020 -52 och prognosen -6. Av procenttalen att döma kan en osäkerhet kring framtiden skönjas, vilket till exempel avspeglas i att rederierna inte har för avsikt att skaffa mer personal under finsk flagg. Personalen kan till och med minska, som saldotalet -34 i prognosen visar.

Det mest betydande hindret för rederiernas tillväxt under den innevarande perioden var den allmänna ekonomiska osäkerheten, som nämndes av 71 procent av dem som svarade. Osäkerheten avspeglades även som dålig prisutveckling, vilket nämndes av 59 procent av dem som svarade. Ungefär hälften av enkätdeltagarna (53 procent) nämnde både otillräcklig efterfrågan och finska flaggans pris. Finska flaggans pris har återigen blivit ett betydande tillväxthinder. Beträffande finsk flagg kan det dock konstateras att sjöfartspolitiken i stort sett har förblivit oförändrad.

Temafrågan i rederibarometern är en fråga eller frågeserie som byts ut varje år och som kartlägger enkätdeltagarnas åsikter om aktuella ämnen. Avsnittet med en temafråga som byts ut varje gång gällde den här gången konsekvenserna av covid-19-pandemin. Deutsche Post DHL Group har gjort bedömningen att pandemin kommer att förändra leveranskedjorna geografiskt. I rederibarometern frågades hur mycket den eventuella förändringen kommer att påverka rutterna inom den finländska sjötrafiken och transportmängderna på rutterna över ett tidsspann på 5– 10 år. Av dem som svarade bedömde 12 procent att pandemin och dess följder för näringslivet kommer att medföra en avsevärd förändring av rutterna i den finländska sjötrafiken och transportmängderna på rutterna. Majoriteten (88 procent) ansåg att effekten av pandemin kommer att vara liten. Ingen bedömde dock att pandemin inte skulle ha någon effekt.

I den andra temafrågan frågades vilka konsekvenser pandemin får för det enskilda rederiet under det kommande året. Man kunde välja högst tre av alternativen. En betydande minskning av omsättningen sågs som den största konsekvensen under det kommande året. Ungefär hälften av enkätdeltagarna bedömde att det kommer att inträffa. Över en tredjedel (35 procent) av dem som svarade ansåg att pandemins konsekvenser är så stora att affärskonceptet och/eller strategin måste utvecklas. Knappt en tredjedel (29 procent) av enkätdeltagarna bedömde att man kommer att tvingas ändra linjerna och/eller trafikområdena. En del av dem som svarade bedömde även att man tvingas minska antalet linjer och/eller frekvenserna. Ungefär en fjärdedel (24 procent) av dem som svarade bedömde att pandemin under det kommande året inte kommer att ha någon väsentlig inverkan på verksamheten i det rederi som de representerar.

Rederibarometern innehåller även en serie temafrågor som granskar ett visst tema över ett tidsspann på fem år. Temat under den nuvarande femårsperioden är ansvarsfullhet och miljövänlighet. Enligt rederierna sätter befraktarna större värde än förr på ansvarsfullhet och miljövänlighet hos rederierna, men är dock inte beredda att betala för det. Det ser ut som om det miljö och ansvarighetstänkande som löper genom transportkedjan även kräver fler konkreta åtgärder.