Varustamobarometri - Rederibarometern 2018

Abstract

Vuoden 2018 Varustamobarometrissa yleisesti merenkulku –ja varustamoalaa sekä yksittäistä varustamoa koskevat teemat ovat edellisvuoden tapaan pääsääntöisesti positiivisia. Vastaajat näkevät myös tulevan 12 kuukauden ennusteet kasvujohteisina, mutta kasvuodotukset ovat maltillisempia kuin edellisenä kautena.

Merikuljetusmarkkinoiden suhdanne on edelleen positiivinen niin kuluneen kauden kuin ennusteenkin osalta. Saldoluku on laskenut hieman viime kaudesta, jolloin saldoluku oli ennätyksellinen. Ennusteen mukaan suhdanne tulee pysymään samalla tasolla myös seuraavien 12 kuukauden aikana. Myös Itämeren ja Pohjanmeren alueen kuljetuskysynnän tilanne on barometrin mukaan positiivinen niin kuluneen kauden kuin ennusteenkin osalta. Saldoluku on niin ikään laskenut hieman edelliseen kauteen verrattuna, jolloin saldoluku oli poikkeuksellisen korkea. Edellinen pidempi positiivisen kuljetuskysynnän jakso on barometrin pitkän aikavälin tarkastelun mukaan ollut kymmenen vuotta sitten.

Suomen meriliikenteen vientiä ja tuontia kuvaavat ennusteet ovat myös myönteisiä. Vienti- ja tuontikuljetusten osalta kasvuodotukset ovat kuitenkin maltillisempia kuin edellisenä kautenaja hajonta vastaajien kesken on kasvanut. Merikuljetusmarkkinoilla käydään jatkuvaa kilpailua, mistä osoituksena ovat myös negatiiviset saldoluvut koko barometrin historiassa. Toteutunut kausi ei ole poikkeus, ja kilpailun ennakoidaan jatkuvan edelleen kireänä.

Merikuljetusrahtien hintoja kuvaava saldoluku on sahannut ylös alas kuluneiden vuosien aikana. Vuoden 2008 lopusta lähtien, vuoteen 2017 asti, saldoluvut ovat olleet negatiivisia eli vastaajat ovat kokeneet merikuljetusrahtien hintojen laskeneen. Kuluneen kauden saldoluvun mukaan hinnat ovat olleet hieman nousussa. Vastaajien mukaan kuluneella kaudella myös polttoaineen hinnat ovat nousseet, minkä osoittaa kyselyn vastausten lisäksi Bunkerworld-tilasto.

Suomen lipun alla purjehtivan merihenkilöstön määrä on kuluneella kaudella kasvanut jonkin verran, kun taas muiden maiden lippujen alla purjehtivan merihenkilöstön määrä on pysynyt ennallaan.

Odotukset investointien määrästä Suomen ja ulkomaiden väliseen liikenteeseen laskivat hieman edelliseen kauteen verrattuna, jolloin saldoluku oli ennätyksellinen. Odotukset ovat kuitenkin vielä positiivisia.

Varustamon liikevaihtoa kuvaavassa saldoluvussa ei ole tapahtunut suurta muutosta edelliseen kauteen verrattuna. Yli kaksi kolmesta vastaajasta ilmoitti liikevaihtonsa kasvaneen jonkin verran kuluneena kautena. Myös kapasiteetin käyttöasteen määrää kuvaava saldoluku on pysynyt edellisen kauden tasolla ja vastaajat ovat edelleen sitä mieltä, että käyttöaste on ollut noususuuntainen.

Merenkulkupolitiikkaan ei aiempien vuosien tapaan olla edelleenkään tyytyväisiä. Merkittävin mainittu varustamon kasvun ja kehityksen este oli huono hintakehitys. Osaavien meripuolen työntekijöiden saatavuuden kohdalla on tapahtunut merkittävä muutos viimeisen kolmen vuoden aikana. Kun vielä vuonna 2016 sen koki merkittäväksi esteeksi vain viidesosa vastaajista, niin vuoteen 2018 mennessä vastaava osuus on kasvanut 65 prosenttiin.

Ennuste suomalaisten varustamoidenmarkkinaosuuden kehityksestä on lähes koko barometrin toteuttamisen aikana ollut negatiivinen. Edellisenä kautena saldoluku kuitenkin nousi positiiviseksi ja tulevan 12 kuukauden aikana tilanteen uskotaan säilyvän samalla tasolla. Hajonta vastaajien kesken on kuitenkin lisääntynyt edellisestä kaudesta. Suomen lipun alla purjehtivien alusten osuus Suomen ja ulkomaiden välisessä tavaraliikenteessä on vaihdellut 30 % molemmin puolin barometrin toteutuksen aikana.

Teemakysymyksessä haluttiin selvittää ensinnäkin sitä, kokevatko varustamot yritysvastuun sekä ympäristöystävällisyyden kilpailuetuna sekä sitä, vaikuttavatko nämä arvot rahdinantajien toimintaan. Vastaukset jakautuivat varsin hajanaisesti, mikä osoittaa, että varustamot ovat suhteellisen epävarmoja yritysvastuun ja ympäristöystävällisyyden vaikutuksista kilpailuun. Osa varustamoista mainitsi kuitenkin teemoihin liittyviä arvoja kilpailueduikseen.

Rederibarometern visar att den konjunkturuppgång inom sjöfarts- och rederibranschen som fick sin början under den föregående perioden ser ut att fortsätta, även om en svag nedgång kan ses på så gott som alla temaområden jämfört med föregående period. Tillväxttakten för nettotalet har mattats av. Rederibarometern 2018 visar dock att temaområden som knyter an till rederibranschen generellt sett liksom till enskilda rederier var klart positiva precis som i fjol. När det gäller förväntningarna för de kommande 12 månaderna var barometerdeltagarna en aning försiktigare.

Konjunkturläget för sjöfarten är fortsatt positivt när det gäller granskningsperioden liksom förväntningarna inför den kommande perioden. Nettotalet har sjunkit en aning jämfört med föregående period då nettotalet var rekordhögt. Konjunkturläget förväntas förbli på samma nivå även under de kommande 12 månaderna. När det gäller transportefterfrågan i Östersjöområdet och Bottenhavet visar barometern att läget ser positivt ut både för granskningsperioden och vad som förväntas de kommande 12 månaderna. Nettotalet har sjunkit något jämfört med föregående period då nettotalet var rekordhögt. För tio år sedan inföll senast en längre period med positiv transportefterfrågan.

Förväntningarna på exporten och importen inom den finländska sjötrafiken är även positiva. Tillväxtförväntningarna för den finländska sjötrafikens export- och importfrakter är dock mer återhållsamma än under föregående period och enkätsvaren visar nu en större spridning. Negativa nettotal under hela barometerns historia visar att en ständig konkurrens råder på sjöfartsmarknaden. Denna granskningsperiod utgör inget undantag, och konkurrensen förutspås förbli fortsatt hård.

Nettotalet för sjötrafikens fraktpriser har växlat under de senaste åren. Nettotalen har varit negativa från slutet av år 2008 och fram till år 2017. Enkätdeltagarna anser att sjötrafikens fraktpriser har sjunkit. Enligt nettotalen från de senaste perioderna visar priserna igen en uppåtgående trend. Enkätdeltagarna anser att även bränslepriserna har stigit under de senaste 12 månaderna, och detsamma visar statistik från Bunkerworld. Antalet sjöpersonal som seglar under finsk flagg har ökat i viss mån under granskningsperioden, medan antalet är oförändrat när det gäller sjöpersonal som seglar under annan än finsk flagg.

Förväntningarna när det gäller investeringsvolymer för sjötrafiken mellan Finland och andra länder sjönk något jämfört med föregående period då nettotalet var rekordhögt. Förväntningarna är dock fortfarande positiva.

När det gäller nettotalet för rederiernas omsättning har inga stora förändringar skett jämfört med föregående period. Mer än två av tre enkätdeltagare anger att deras omsättning har ökat i viss mån under granskningsperioden. Även nettotalet för fartygskapacitetens utnyttjandegrad ligger på samma nivå som under föregående period och enkätdeltagarna anser vidare att utnyttjandegraden har visat en uppåtgående trend.

Precis som under tidigare år finns fortfarande missnöje med sjöfartspolitiken. Dålig prisutveckling anges som det viktigaste hindret för rederiernas tillväxt och utveckling. När det gäller tillgången till kompetent sjöpersonal har det skett en betydande förändring under de tre senaste åren. År 2016 var det bara en femtedel av enkätdeltagarna som ansåg detta vara ett betydande hinder, medan den andelen fram till år 2018 har stigit till 65 procent.

Under så gott som alla de år som barometern genomförts har förväntningarna varit negativa när det gäller utvecklingen av de finländska rederiernas marknadsandelar. Under den föregående perioden var nettotalet dock positivt och läget förväntas förbli fortsatt positivt under de kommande 12 månaderna. Spridningen i enkätsvaren har dock ökat jämfört med föregående period. När det gäller godstrafiken mellan Finland och andra länder har andelen fartyg som seglar under finsk flagg varit kring 30 procent under alla de år som barometern genomförts.

Avsikten med temafrågan var att först och främst utreda om rederierna anser att företagsansvar och miljövänlig verksamhet är konkurrensfördelar samt om dessa värden inverkar på hur transportköparna agerar. Den stora spridningen i enkätsvaren tyder på att rederierna är relativt osäkra på hurdan effekt företagsansvar och miljövänliga lösningar har på konkurrensen. En del av rederierna nämner dock att värden som knyter an till dessa temaområden är konkurrensfördelar.