Åldern har befrämjat förståelsen : En undersökning av vuxna svenskinlärares uppfattningar av svenskgrammatik i en arbetarinstitutkontext
Ovaskainen, Maija-Bettiina (2023-03-21)
Åldern har befrämjat förståelsen : En undersökning av vuxna svenskinlärares uppfattningar av svenskgrammatik i en arbetarinstitutkontext
Ovaskainen, Maija-Bettiina
(21.03.2023)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023040635532
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023040635532
Tiivistelmä
Syftet med denna studie har varit att undersöka grammatikuppfattningar. Jag har utrett vad för slags uppfattningar vuxna svenskinlärare har av det svenska språket och dess grammatik. Vidare har jag studerat om de upplever att deras uppfattning av svenskans grammatik har förändrats med åldern och vad för slags uppfattningar de har av grammatikens roll i undervisning och i sitt eget lärande.
Studien är en fenomenografisk undersökning vars tillvägagångssätt är kvalitativ. Fenomenografi har fokus på beskrivningar av människors uppfattningar av ämnet. Som material har jag använt svar av 16 respondenter. Svaren har samlats in via en elektronisk Webropol-enkät som består av såväl öppna som slutna frågor. Resultaten har framställts som beskrivningskategorier och figurer i analysen. Beskrivningskategorierna är indelade i primära och sekundära där de sekundära kategorierna kompletterar de primära.
Resultaten visar att alla studiens respondenter har en tydlig bild av och ett tydligt syfte med sina studier i svenska. Studierna i svenska motiveras bland annat med ökade arbetsmöjligheter och fritidsintressen. Vidare framgår det av studiens resultat att grammatikuppfattningarna är antingen positiva eller neutrala. Trots att grammatik ofta uppfattas som svårt och komplicerat uppfattas den lika ofta som viktig och som en väsentlig del av språkfärdigheterna. Resultaten pekar även på att uppfattningarna av svenskans grammatik tydligt har förändrats med åldern. Detta förklaras med ökad förståelse och nya behov. Grammatik ses också som verktyg för andra språkliga handlingar såsom kommunikation och skrivande. Vidare framgår det av resultaten att studiens vuxna respondenter har en relativt affirmativ ställning till grammatiska termer.
I fortsättningen vore det intressant att undersöka hur skolbakgrund påverkar uppfattningar av svenskämnet och svenskans grammatik samt vilket samband det finns med uppfattningarna och framgången i de på nytt påbörjade studierna. Det vore också viktigt att studera hur lärare bättre kan motivera grammatikundervisning i skolorna redan i ett tidigt skede.
Studien är en fenomenografisk undersökning vars tillvägagångssätt är kvalitativ. Fenomenografi har fokus på beskrivningar av människors uppfattningar av ämnet. Som material har jag använt svar av 16 respondenter. Svaren har samlats in via en elektronisk Webropol-enkät som består av såväl öppna som slutna frågor. Resultaten har framställts som beskrivningskategorier och figurer i analysen. Beskrivningskategorierna är indelade i primära och sekundära där de sekundära kategorierna kompletterar de primära.
Resultaten visar att alla studiens respondenter har en tydlig bild av och ett tydligt syfte med sina studier i svenska. Studierna i svenska motiveras bland annat med ökade arbetsmöjligheter och fritidsintressen. Vidare framgår det av studiens resultat att grammatikuppfattningarna är antingen positiva eller neutrala. Trots att grammatik ofta uppfattas som svårt och komplicerat uppfattas den lika ofta som viktig och som en väsentlig del av språkfärdigheterna. Resultaten pekar även på att uppfattningarna av svenskans grammatik tydligt har förändrats med åldern. Detta förklaras med ökad förståelse och nya behov. Grammatik ses också som verktyg för andra språkliga handlingar såsom kommunikation och skrivande. Vidare framgår det av resultaten att studiens vuxna respondenter har en relativt affirmativ ställning till grammatiska termer.
I fortsättningen vore det intressant att undersöka hur skolbakgrund påverkar uppfattningar av svenskämnet och svenskans grammatik samt vilket samband det finns med uppfattningarna och framgången i de på nytt påbörjade studierna. Det vore också viktigt att studera hur lärare bättre kan motivera grammatikundervisning i skolorna redan i ett tidigt skede.