Hjälpverbet skulle i en digital gymnasieläroboksserie i B1-svenska
Pulkkinen, Meri (2023-05-02)
Hjälpverbet skulle i en digital gymnasieläroboksserie i B1-svenska
(02.05.2023)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051042643
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051042643
Tiivistelmä
Tidigare studier har visat att finska språkbrukare har en tendens att över- eller underanvända skulle. Därför undersöker jag hur det inflöde som gymnasisterna får via läromaterial ser ut vad gäller skulle då läromaterialet spelar en viktig roll som en primär inflödeskälla i språkinlärning. I denna undersökning studerar jag hur hjälpverbet skulle presenteras och var det förekommer i en digital gymnasieläroboksserie i B1-svenska. Vidare utreder jag vilka av betydelserna av skulle som förekommer i läromaterialet.
Som material i undersökningen har jag använt de tre första läroböckerna i en digital läroboksserie för gymnasiets B1-svenska, Gilla (Edita Publishing Oy). Materialet består av läroböckerna, deras tilläggsmaterial och materialet för läraren. Analysmetoderna är kvalitativa med kvantitativa inslag. Jag har analyserat på vilket sätt hjälpverbet skulle presenteras i läromaterialet. Jag har excerperat varje förekomst av skulle och analyserat vilken betydelse som verbet har i varje fall. Betydelserna har indelats i deontisk, epistemisk, futural, hypotetisk, intentionell och modifierande. Beläggen utan kontext har utelämnats. Vidare har jag indelat beläggen i tre förekomstkategorier: exempel, text/dialog och övning/spel.
Resultaten visar att läromaterialet primärt tar upp hjälpverbet som motsvarighet till finskans konditionalis men även futurum i förfluten tid nämns. I presentationen används det ofta exempel som inte har någon tydlig kontext vilket försvårar analysen av betydelsen. Majoriteten av beläggen återfinns i kategorin övning/spel. Andelen belägg i kategorin text/dialog minskar från bok till bok.
Hypotetisk betydelse är den mest frekventa av betydelserna med en andel på 61,4 % i hela materialet och den påträffas oftast i Gilla 4. Detta är naturligt då Gilla 4 innehåller teorin om bruket av skulle samt en stor mängd av övningar på villkorssatser. Modifierande betydelse är den enda som presenteras i materialet och den är den näst frekventaste i hela materialet med en andel på 30,3 %. I Gilla 1–2 och 3 dominerar modifierande betydelse. Andelen futural betydelse är liten (6,1 %) och intentionell betydelse används minst (1,1 %). Varken deontisk eller epistemisk betydelse förekommer i materialet. I några fall har skulle använts felaktigt i stället för ska i en bisats när huvudsatsen står i presens.
I framtiden vore det viktigt att jämföra olika läroboksserier för att skapa en allmän bild av hur hjälpverbet skulle presenteras i gymnasiets B1-svenska.
Som material i undersökningen har jag använt de tre första läroböckerna i en digital läroboksserie för gymnasiets B1-svenska, Gilla (Edita Publishing Oy). Materialet består av läroböckerna, deras tilläggsmaterial och materialet för läraren. Analysmetoderna är kvalitativa med kvantitativa inslag. Jag har analyserat på vilket sätt hjälpverbet skulle presenteras i läromaterialet. Jag har excerperat varje förekomst av skulle och analyserat vilken betydelse som verbet har i varje fall. Betydelserna har indelats i deontisk, epistemisk, futural, hypotetisk, intentionell och modifierande. Beläggen utan kontext har utelämnats. Vidare har jag indelat beläggen i tre förekomstkategorier: exempel, text/dialog och övning/spel.
Resultaten visar att läromaterialet primärt tar upp hjälpverbet som motsvarighet till finskans konditionalis men även futurum i förfluten tid nämns. I presentationen används det ofta exempel som inte har någon tydlig kontext vilket försvårar analysen av betydelsen. Majoriteten av beläggen återfinns i kategorin övning/spel. Andelen belägg i kategorin text/dialog minskar från bok till bok.
Hypotetisk betydelse är den mest frekventa av betydelserna med en andel på 61,4 % i hela materialet och den påträffas oftast i Gilla 4. Detta är naturligt då Gilla 4 innehåller teorin om bruket av skulle samt en stor mängd av övningar på villkorssatser. Modifierande betydelse är den enda som presenteras i materialet och den är den näst frekventaste i hela materialet med en andel på 30,3 %. I Gilla 1–2 och 3 dominerar modifierande betydelse. Andelen futural betydelse är liten (6,1 %) och intentionell betydelse används minst (1,1 %). Varken deontisk eller epistemisk betydelse förekommer i materialet. I några fall har skulle använts felaktigt i stället för ska i en bisats när huvudsatsen står i presens.
I framtiden vore det viktigt att jämföra olika läroboksserier för att skapa en allmän bild av hur hjälpverbet skulle presenteras i gymnasiets B1-svenska.