Finlandismer i skolelevers språkbruk : En jämförelse av Åboland, Nyland och Österbotten
Danielsson, Jenna (2023-12-14)
Finlandismer i skolelevers språkbruk : En jämförelse av Åboland, Nyland och Österbotten
Danielsson, Jenna
(14.12.2023)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202402025398
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202402025398
Tiivistelmä
Ämnet för min avhandling är finlandismer i skolelevers språkbruk på årskurs 4 och 9. Syftet är att kartlägga i vilken utsträckning eleverna behärskar de utvalda finlandismerna samt utreda vilka skillnader som framkommer i svaren mellan olika årskurser och orter.
Mitt material består av 142 svar från en enkätundersökning, varav 43 är från Kimitoön, 77 från Borgå och 22 från Jakobstad. Enkäten gäller fennicismer samt övriga finlandismer som ofta förekommer på finlandssvenska orter. Den omfattar 21 frågor, inklusive frågor om bakgrundsfakta. Frågorna är av flera olika slag: flervalsfrågor, öppna frågor, översättningsfrågor och frågor om ordböjning. Undersökningen är primärt kvantitativ men har också kvalitativa inslag. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i de olika finlandismer som testas i enkäten. Hypotesen är att informanterna från årskurs 9 generellt har tillägnat sig fler finlandismer än informanterna från årskurs 4 och att informanterna från Kimitoön känner till finlandismerna mest av alla eftersom enkäten ursprungligen utarbetades för en studie av finlandismer på Kimitoön.
Mina resultat bekräftar det som kommit fram i tidigare undersökningar men inte fullständigt. Till en viss grad är finlandismerna som testas vanliga på alla de undersökta områdena men mot min hypotes är det informanterna från Borgå som är mest bekanta med dem. Skillnaden mellan resultaten från Borgå och Kimitoön är dock minimala medan informanterna från Jakobstad är mindre bekanta särskilt med vissa av finlandismerna. Detta visar hur det kan finnas t.o.m. avsevärda skillnader i bruket av enskilda finlandismer på olika områden, vilket bl.a. beror på att andra språk och dialekter påverkar det talade språket i olika hög grad. Att engelskan har en stark ställning syns tydligt i svaren. Därutöver visar resultaten att vissa finlandismer kunde karaktäriseras som regionala eftersom de förekommer mer på vissa områden än andra.
Ett annat betydande resultat är skillnaden mellan årskurserna. Här stämmer min hypotes, dvs. att informanterna från årskurs 9 har avsevärt fler finlandismer i sitt språkbruk än informanterna från årskurs 4.
Mitt material består av 142 svar från en enkätundersökning, varav 43 är från Kimitoön, 77 från Borgå och 22 från Jakobstad. Enkäten gäller fennicismer samt övriga finlandismer som ofta förekommer på finlandssvenska orter. Den omfattar 21 frågor, inklusive frågor om bakgrundsfakta. Frågorna är av flera olika slag: flervalsfrågor, öppna frågor, översättningsfrågor och frågor om ordböjning. Undersökningen är primärt kvantitativ men har också kvalitativa inslag. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i de olika finlandismer som testas i enkäten. Hypotesen är att informanterna från årskurs 9 generellt har tillägnat sig fler finlandismer än informanterna från årskurs 4 och att informanterna från Kimitoön känner till finlandismerna mest av alla eftersom enkäten ursprungligen utarbetades för en studie av finlandismer på Kimitoön.
Mina resultat bekräftar det som kommit fram i tidigare undersökningar men inte fullständigt. Till en viss grad är finlandismerna som testas vanliga på alla de undersökta områdena men mot min hypotes är det informanterna från Borgå som är mest bekanta med dem. Skillnaden mellan resultaten från Borgå och Kimitoön är dock minimala medan informanterna från Jakobstad är mindre bekanta särskilt med vissa av finlandismerna. Detta visar hur det kan finnas t.o.m. avsevärda skillnader i bruket av enskilda finlandismer på olika områden, vilket bl.a. beror på att andra språk och dialekter påverkar det talade språket i olika hög grad. Att engelskan har en stark ställning syns tydligt i svaren. Därutöver visar resultaten att vissa finlandismer kunde karaktäriseras som regionala eftersom de förekommer mer på vissa områden än andra.
Ett annat betydande resultat är skillnaden mellan årskurserna. Här stämmer min hypotes, dvs. att informanterna från årskurs 9 har avsevärt fler finlandismer i sitt språkbruk än informanterna från årskurs 4.