”Under ämneslärarpraktiken fick man endast skrap på ytan” : En studie om svensklärarnas färdigheter efter genomförd ämneslärarutbildning
Grönroos, Amanda (2024-05-06)
”Under ämneslärarpraktiken fick man endast skrap på ytan” : En studie om svensklärarnas färdigheter efter genomförd ämneslärarutbildning
Grönroos, Amanda
(06.05.2024)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024052738869
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024052738869
Tiivistelmä
Syftet med denna uppsats har varit att utvärdera svensklärares åsikter om överenstämmelsen mellan ämneslärarutbildningen och arbetslivet. Jag har utrett vilka slags färdigheter svensklärare anser att de har fått att arbeta i två roller: som svensklärare och som klassföreståndare eller grupphandledare. Vidare har studerats förändringar som svensklärarna har föreslagit för att förbättra innehållet i ämneslärarutbildningens undervisning.
Som material har jag använt enkätsvar av 18 informanter. Enkäten har gjorts elektroniskt på Webropol och innefattar både slutna och öppna frågor. Med induktiv innehållsanalys som metod har jag skapat nya begrepp som baserar sig på enkätsvaren och ger svar på forskningsfrågorna. Varje begrepp framställs och förtydliggörs med hjälp av grupperade svar och belysas med excerpter. Bakgrundsinformation om informanterna och svar på två slutna enkätsfrågor presenteras därtill kvantitativt.
Resultaten visar att informanterna anser att de har fått mångsidiga färdigheter under ämneslärarutbildningen att jobba som svensklärare och är mestadels nöjda med utbildningens innehåll som gäller denna roll. Tre nya begreppen skapades och färdigheterna som starkast förekommer är planering och undervisning. Generellt sett anser informanterna att de inte har fått tillräckligt bra färdigheter under ämneslärarutbildningen att jobba som klassföreståndare eller grupphandledare. Färdigheter har ändå funnits och indelats i tre begrepp men svaren framträder oftast i negativa samband. Förbättringsförslagen inbegriper därtill företrädesvis sådana förändringar till innehållet i ämneslärarutbildningens undervisning som gäller undervisning i att jobba som klassföreståndare eller grupphandledare men även undervisning i att jobba som svensklärare. Förbättringsförslag har indelats i tio begrepp som t.ex. förslag till mer praktisk övning, undervisning i behov av stöd och att hantera beteendestörningar, undervisning i arbetsuppgifter utanför lektioner och undervisning och undervisning kunde motsvara arbetslivets krav.
I fortsättningen skulle det vara av intresse att undersöka svenskläraryrket och dess verkliga arbetsuppgifter och i vilket mån de förverkligas i arbetslivet. Det skulle även vara av intresse att studera hur ämneslärarutbildningens innehåll bättre kunde motsvara dessa verkliga arbetsuppgifter.
Som material har jag använt enkätsvar av 18 informanter. Enkäten har gjorts elektroniskt på Webropol och innefattar både slutna och öppna frågor. Med induktiv innehållsanalys som metod har jag skapat nya begrepp som baserar sig på enkätsvaren och ger svar på forskningsfrågorna. Varje begrepp framställs och förtydliggörs med hjälp av grupperade svar och belysas med excerpter. Bakgrundsinformation om informanterna och svar på två slutna enkätsfrågor presenteras därtill kvantitativt.
Resultaten visar att informanterna anser att de har fått mångsidiga färdigheter under ämneslärarutbildningen att jobba som svensklärare och är mestadels nöjda med utbildningens innehåll som gäller denna roll. Tre nya begreppen skapades och färdigheterna som starkast förekommer är planering och undervisning. Generellt sett anser informanterna att de inte har fått tillräckligt bra färdigheter under ämneslärarutbildningen att jobba som klassföreståndare eller grupphandledare. Färdigheter har ändå funnits och indelats i tre begrepp men svaren framträder oftast i negativa samband. Förbättringsförslagen inbegriper därtill företrädesvis sådana förändringar till innehållet i ämneslärarutbildningens undervisning som gäller undervisning i att jobba som klassföreståndare eller grupphandledare men även undervisning i att jobba som svensklärare. Förbättringsförslag har indelats i tio begrepp som t.ex. förslag till mer praktisk övning, undervisning i behov av stöd och att hantera beteendestörningar, undervisning i arbetsuppgifter utanför lektioner och undervisning och undervisning kunde motsvara arbetslivets krav.
I fortsättningen skulle det vara av intresse att undersöka svenskläraryrket och dess verkliga arbetsuppgifter och i vilket mån de förverkligas i arbetslivet. Det skulle även vara av intresse att studera hur ämneslärarutbildningens innehåll bättre kunde motsvara dessa verkliga arbetsuppgifter.