”Lag skall wägen till frihet bana!” : Ett rättshistoriskt studium av Ålands första advokatbyrå, dess grundare och verksamhet under åren 1903–1909

Abstract

Avhandlingens tema är den första advokatbyråns etablering på Åland 1903. Forskningsobjektet är Ålands juridiska byrå och dess verksamhet under 1903–09, då byrån drevs av grundaren Julius E. Jansson (1870–1910). Metoden har varit rättshistorisk och arbetets viktigaste källmaterial har utgjorts av Ålands juridiska byrås arkiv. Nationalbibliotekets digitaliserade tidningsarkiv har också nyttjats, liksom även kalendrar och studentmatriklar. Advokatväsendets historia och Mariehamns grundande har berörts översiktligt, tillika J. E. Janssons bakgrund fram till byråns öppnande. I kapitel 4–5 analyseras byråns funktionssätt, klientel och de ärenden som ombesörjdes under åren 1903–09. Byrån var en enmansbyrå, som i likhet med många landsbygdsbyråer skötte olika slags ärenden, och vars klientel kom från varierande bakgrunder. Advokatbyråns etablering på Åland följde den allmänna utvecklingen i Finland, där byråernas tillkomst i tidigare forskning har knutits till den näringsrättsliga liberaliseringen efter 1800-talets mitt. Då Ålands juridiska byrå grundades hade advokatbyråer redan länge fått spridning i Finland. Efter Mariehamn grundades år 1861 tillkom ett borgerskap och det institutionella ramverk i vilket advokatbyråer tillkom annanstans. Jämfört med vissa andra finska städer grundade kring 1800-talets mitt tycks Åland fått sin första advokatbyrå förhållandevis snart efter stadens grundande.

Tutkielman aihe on Ahvenanmaan ensimmäisen asianajotoimiston perustaminen 1903. Tutkimuskohde on Ålands juridiska byrå ja sen toiminta vuosina 1903-09, jolloin johtajana toimi perustaja Julius E. Jansson (1870-1910). Metodi on oikeushistoriallinen ja pääasiallinen lähde on ollut toimiston oma arkisto. Kansalliskirjaston digiainestoakin on käytetty, sekä kalentereita ja ylioppilasmatrikkeleita. Asianajajakunnan historiaa ja Maarianhaminan perustamista on käsitelty yleisesti, kuten myös J. E. Janssonin taustaa ennen toimiston perustamista. Luvuissa 4 ja 5 on analysoitu toimiston toimintaa, asiakaskuntaa ja arkistoon sisältyviä oikeudellisia juttuja vuosina 1903-09. Kyseessä oli yhden asianajajan toimisto, joka hoiti erilaisia juttuja, ja jonka asiakkaat tulivat vaihtelevista taustoista. Asianajotoimiston perustaminen Ahvenanmaalla seurasi suomalaista kehitystä, jossa asianajotoimistojen ilmaantuminen liittyi taloudelliseen liberalisointiin 1800-luvun toisella puoliskolla. Muualla Suomessa asianajotoimistot olivat vuoteen 1903 mennessä jo yleistyneet. Maarianhaminan perustamisen jälkeen Ahvenanmaalla kehittyi porvaristo ja instituutiot, jotka olivat edistäneet toimistojen ilmaantumista muualla. Verratessa eräisiin 1800-luvulla perustettuihin suomalaisiin kaupunkeihin, Maarianhaminaan saatiin asianajotoimisto suhteellisen pian perustamisen jälkeen.