När använda stift?
Korpinen, Maija (2025-03-26)
När använda stift?
Korpinen, Maija
(26.03.2025)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025040724553
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025040724553
Tiivistelmä
Meningen med mina fördjupade studier var att redogöra för de olika behandlingsalternativen och ta reda på när och om stift behövs vid restaurering av en rotbehandlad tand. Översikten behandlar också olika stiftmaterial och deras fördelar och nackdelar. De vanligaste behandlingsalternativen för en rotbehandlad tand är kompositfyllning, endokrona (endo-onlay) och stiftpelare och krona. Stift används för att få retention till restaureringen, i tänder som har endast lite tandsubstans kvar.
Fördjupade studierna är en litteraturöversikt. Som material har läroböcker i protetik- och biomateriallära, God medicinsk praxis -rekommendationer och artiklar som publicerats på PubMed använts.
På basen av mina fördjupade studier kan man säga att det är skäl att använda stift vid tänder som har 0–1 dentinväggar kvar. För att stiftpelaren och kronan ska ha en bra prognos är det viktigt att man kan preparera en ferrule, som omger minst 75% av tanden. I framtänderna och premolarerna har stift bättre prognos än i molarerna. Om bara möjligt, rekommenderas endokrona (endo-onlay) som restaureringsalternativ för molarer med lite tandsubstans. Syventävien opintojeni tarkoituksena oli esittää erilaiset restaurointimahdollisuudet sekä selvittää milloin nastan käyttö on aiheellista restauroidessa juurihoidettua hammasta. Perehdyin myös erilaisiin nastamateriaaleihin sekä niiden etuihin ja haittoihin. Tavanomaisimmat restaurointimahdollisuudet ovat yhdistelmämuovipaikkaus, endokruunu (endo-onlay) ja nastapilari ja kruunu. Nastoja käytetään restauraation retentoimiseen hampaissa, joissa on vain vähän hammaskudosta jäljellä.
Opinnäytetyö on toteutettu kirjallisuuskatsauksena. Aineistona on käytetty protetiikan sekä biomateriaalitieteiden oppikirjoja, Käypä hoito -suosituksia ja PubMed-tietokannassa julkaistuja artikkeleja.
Syventävien opintojeni perusteella voidaan todeta, että nastan käyttö on aiheellista, kun hampaassa on jäljellä 0–1 dentiiniseinämää. Jotta nastapilari-kruunun ennuste olisi hyvä, hampaaseen olisi tärkeää saada preparoitua vanne (ferrule), joka ympäröi vähintään 75% hampaasta. Etualueella ja premolaareissa nastoilla on parempi ennuste kuin molaareissa. Jos vain mahdollista molaarit tulisi restauroida endokruunulla (endo-onlaylla).
Fördjupade studierna är en litteraturöversikt. Som material har läroböcker i protetik- och biomateriallära, God medicinsk praxis -rekommendationer och artiklar som publicerats på PubMed använts.
På basen av mina fördjupade studier kan man säga att det är skäl att använda stift vid tänder som har 0–1 dentinväggar kvar. För att stiftpelaren och kronan ska ha en bra prognos är det viktigt att man kan preparera en ferrule, som omger minst 75% av tanden. I framtänderna och premolarerna har stift bättre prognos än i molarerna. Om bara möjligt, rekommenderas endokrona (endo-onlay) som restaureringsalternativ för molarer med lite tandsubstans.
Opinnäytetyö on toteutettu kirjallisuuskatsauksena. Aineistona on käytetty protetiikan sekä biomateriaalitieteiden oppikirjoja, Käypä hoito -suosituksia ja PubMed-tietokannassa julkaistuja artikkeleja.
Syventävien opintojeni perusteella voidaan todeta, että nastan käyttö on aiheellista, kun hampaassa on jäljellä 0–1 dentiiniseinämää. Jotta nastapilari-kruunun ennuste olisi hyvä, hampaaseen olisi tärkeää saada preparoitua vanne (ferrule), joka ympäröi vähintään 75% hampaasta. Etualueella ja premolaareissa nastoilla on parempi ennuste kuin molaareissa. Jos vain mahdollista molaarit tulisi restauroida endokruunulla (endo-onlaylla).