Översättning av bisatser från tyska till svenska och finska i Jenny Erpenbecks roman Gehen, ging, gegangen
Rantalainen, Elisa (2025-03-27)
Översättning av bisatser från tyska till svenska och finska i Jenny Erpenbecks roman Gehen, ging, gegangen
(27.03.2025)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025041628280
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025041628280
Tiivistelmä
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur bisatser har översatts från tyska till svenska och finska i boken Gehen, ging, gegangen av Jenny Erpenbeck. Det finns tre bisatstyper i tyska, svenska och finska: relativa bisatser, konjunktionsinledda bisatser samt frågebisatser. I denna avhandling har jag undersökt hur en bisatstyp åt gången har blivit översatt till svenska och finska.
Som material har jag använt den tyska författaren Jenny Erpenbecks roman Gehen, ging, gegangen och dess svenska och finska översättningar som heter Gå, gick, gått och Mennä, meni, mennyt. De använda metoderna är såväl kvalitativa som kvantitativa. Jag har excerperat varje bisats från 11 sidor i originalet som är 15 sidor ifrån varandra från början. Från dessa sidor har jag totalt analyserat 70 meningar på tyska som innehåller en bisats och hittat deras motsvarigheter i den svenska och i den finska översättningen. Därefter har jag kategoriserat meningarna enligt bisatstypen och den första eller enda bisatsen.
Resultaten visar att av 26 tyska meningar som innehåller först en relativ bisats hade 12 meningar något undantag i en eller båda översättningarna. Tyska konjunktionsinledda bisatser excerperades först i 34 meningar, och i fem finska meningar fanns det någon avvikelse. Den tredje och sista bisatstypen, frågebisatser, fanns först i 10 tyska meningar och avvikelser hittades i två översätta meningar, alla på finska. Det vill säga vid 70 tyska meningar fanns 19 gånger en avvikelse i deras motsvarande översättningar.
Enligt resultaten är konjunktionsinledda bisatser den vanligaste bisatstypen i Erpenbecks text och även den bisatstyp som mest har översatts direkt med samma bisatstyp. Mest avvikelser fanns i översättningar av relativa bisatser. Den mest sällsynta bisatstypen i originalet var frågebisatser. Jämfört med det tyska originalet fanns mest avvikelser i den finska översättningen. Detta kan bero på morfologisk och ortografisk olikhet mellan tyska och finska medan tyska och svenska tillhör samma språkfamilj och därigenom är mer likartade språk.
Som material har jag använt den tyska författaren Jenny Erpenbecks roman Gehen, ging, gegangen och dess svenska och finska översättningar som heter Gå, gick, gått och Mennä, meni, mennyt. De använda metoderna är såväl kvalitativa som kvantitativa. Jag har excerperat varje bisats från 11 sidor i originalet som är 15 sidor ifrån varandra från början. Från dessa sidor har jag totalt analyserat 70 meningar på tyska som innehåller en bisats och hittat deras motsvarigheter i den svenska och i den finska översättningen. Därefter har jag kategoriserat meningarna enligt bisatstypen och den första eller enda bisatsen.
Resultaten visar att av 26 tyska meningar som innehåller först en relativ bisats hade 12 meningar något undantag i en eller båda översättningarna. Tyska konjunktionsinledda bisatser excerperades först i 34 meningar, och i fem finska meningar fanns det någon avvikelse. Den tredje och sista bisatstypen, frågebisatser, fanns först i 10 tyska meningar och avvikelser hittades i två översätta meningar, alla på finska. Det vill säga vid 70 tyska meningar fanns 19 gånger en avvikelse i deras motsvarande översättningar.
Enligt resultaten är konjunktionsinledda bisatser den vanligaste bisatstypen i Erpenbecks text och även den bisatstyp som mest har översatts direkt med samma bisatstyp. Mest avvikelser fanns i översättningar av relativa bisatser. Den mest sällsynta bisatstypen i originalet var frågebisatser. Jämfört med det tyska originalet fanns mest avvikelser i den finska översättningen. Detta kan bero på morfologisk och ortografisk olikhet mellan tyska och finska medan tyska och svenska tillhör samma språkfamilj och därigenom är mer likartade språk.