Verbbruk hos finska språkbadselever
Fagerström, Annika (2023-03-01)
Verbbruk hos finska språkbadselever
Fagerström, Annika
(01.03.2023)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
suljettu
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023032833637
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023032833637
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling har varit att studera hur finskspråkiga språkbadselever i
årskurserna 6 och 9 använder verb i skriftlig produktion. Jag har studerat vilka huvudverb och
hjälpverb som är de vanligaste och hur informanterna använder tempusformer och
konjugationer. Jag har också utrett användning av verbkedjor, infinitiv och
pseudosamordningar, och om informanternas verbmorfologi har automatiserats ur
processbarhetsteorins (PT, Pienemann 1998) synvinkel.
Som material i denna avhandling har det använts 37 texter som informanterna har skrivit fritt
om temat ’Min drömresa’. Informanterna har börjat i språkbad vid 4–6 års ålder. Materialet
har insamlats av Eeva-Liisa Nyqvist som en del av en större språkbadskorpus.
Analysmetoderna är både kvalitativa och kvantitativa: materialet har analyserats kvalitativt
och matats in i Excel för en kvantitativ analys.
Resultaten visar att vara är det vanligaste huvudverbet och skola det vanligaste hjälpverbet i
hela materialet. Den vanligaste tempusformen är preteritum och den vanligaste konjugationen
är den fjärde. De flesta verbkedjorna består av två verb. När informanterna använder nominala
infinitivfraser kan de oftast använda infinitivmärket att på ett målspråksenligt sätt.
Informanterna använder pseudosamordningar som är konstruktioner med två verb där det
första verbet, oftast gå, har en hjälpverbsliknande betydelse. Enligt PT-analysen har båda
årskurserna nått både nivå 2, där man kan böja verb, och nivå 3, där man kan forma
kongruenta verbfraser.
Resultaten visar att språkbadselever kan ha några brister i bruket av verb trots att de har
relativt bra språkkunskaper och förmåga att använda svenska. I framtida studier skulle det
vara av intresse att studera om språkbadselever använder verb korrekt i den semantiska
kontexten.
årskurserna 6 och 9 använder verb i skriftlig produktion. Jag har studerat vilka huvudverb och
hjälpverb som är de vanligaste och hur informanterna använder tempusformer och
konjugationer. Jag har också utrett användning av verbkedjor, infinitiv och
pseudosamordningar, och om informanternas verbmorfologi har automatiserats ur
processbarhetsteorins (PT, Pienemann 1998) synvinkel.
Som material i denna avhandling har det använts 37 texter som informanterna har skrivit fritt
om temat ’Min drömresa’. Informanterna har börjat i språkbad vid 4–6 års ålder. Materialet
har insamlats av Eeva-Liisa Nyqvist som en del av en större språkbadskorpus.
Analysmetoderna är både kvalitativa och kvantitativa: materialet har analyserats kvalitativt
och matats in i Excel för en kvantitativ analys.
Resultaten visar att vara är det vanligaste huvudverbet och skola det vanligaste hjälpverbet i
hela materialet. Den vanligaste tempusformen är preteritum och den vanligaste konjugationen
är den fjärde. De flesta verbkedjorna består av två verb. När informanterna använder nominala
infinitivfraser kan de oftast använda infinitivmärket att på ett målspråksenligt sätt.
Informanterna använder pseudosamordningar som är konstruktioner med två verb där det
första verbet, oftast gå, har en hjälpverbsliknande betydelse. Enligt PT-analysen har båda
årskurserna nått både nivå 2, där man kan böja verb, och nivå 3, där man kan forma
kongruenta verbfraser.
Resultaten visar att språkbadselever kan ha några brister i bruket av verb trots att de har
relativt bra språkkunskaper och förmåga att använda svenska. I framtida studier skulle det
vara av intresse att studera om språkbadselever använder verb korrekt i den semantiska
kontexten.