Frågor i handledningssamtal. En jämförande studie av sverigesvenska och finlandssvenska
Vesapuisto, Eveliina (2023-12-07)
Frågor i handledningssamtal. En jämförande studie av sverigesvenska och finlandssvenska
Vesapuisto, Eveliina
(07.12.2023)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
suljettu
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231215154716
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231215154716
Tiivistelmä
Ämnet för min avhandling är frågor i handledningssamtal. Syftet är att analysera frågor som förekommer i de två svenskspråkiga handledningssamtal som mitt material består av. Både frågor som ställs av handledarna och frågor som ställs av studenterna har analyserats. Därtill har samtalskulturens påverkan i förekomsten av olika frågetyper diskuterats. Det har också gjorts jämförelser mellan det finlandssvenska och sverigesvenska samtalet gällande frågeställandet och förekomsten av frågor.
Det ena samtalet är inspelat i Finland och det andra är inspelat i Sverige. Båda samtalen är inspelade och transkriberade inom forskningsprogrammet ”Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska” (IVIP) som pågick mellan åren 2013–2020 och som var ett samarbete mellan fyra finländska och svenska universitet. IVIP finansierades av Riksbankens jubileumsfond. Samtalen som jag har använt som material i denna avhandling är två språkhandledningssamtal där handledaren och studenten diskuterar studentens uppsats och handledaren ger studenten språkliga råd angående texten som studenten skrivit. Handledningssamtalen som materialet i denna undersökning består av är jämförbara till sin längd.
Metoden i analysen är samtalsanalytisk och är sålunda kvalitativ. Den empiriska undersökningen är genomfört genom att analysera materialet genom att identifiera frågorna i transkriptionerna av samtalen, excerpera dem i samtalsutdrag och samtalsanalytiskt analysera dem i sin interaktionella kontext. Frågorna som förekommer i materialet har delats in i kategorier som jag ansåg vara relevanta med tanke på frågorna och typen av samtalen. Det har inte gjorts omfattande kvantitativa analyser om förekomsten av frågorna i materialet men trots det har det i viss mån tagits hänsyn till antalet frågor som ställs av samtalsdeltagarna och antalet frågor i samtliga frågekategorier i analysen.
Resultaten visar att både studenter och handledare ställer frågor i de handledningssamtalen som materialet består av. I det sverigesvenska samtalet förekom det fler frågor än i det finlandssvenska samtalet. Överlag förekom det inte så många frågor i samtalen som kunde ha förväntats. Angående frågor som kommunikativa handlingar som reflekteras i användningen av samtalsstrategier stöder denna undersökning resultaten av tidigare forskning, dvs. i finlandssvenska institutionella samtal ofta betonas mer distans och hänsyn medan det i motsvarande sverigesvenska samtal betonas mer närhet och engagemang.
Det ena samtalet är inspelat i Finland och det andra är inspelat i Sverige. Båda samtalen är inspelade och transkriberade inom forskningsprogrammet ”Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska” (IVIP) som pågick mellan åren 2013–2020 och som var ett samarbete mellan fyra finländska och svenska universitet. IVIP finansierades av Riksbankens jubileumsfond. Samtalen som jag har använt som material i denna avhandling är två språkhandledningssamtal där handledaren och studenten diskuterar studentens uppsats och handledaren ger studenten språkliga råd angående texten som studenten skrivit. Handledningssamtalen som materialet i denna undersökning består av är jämförbara till sin längd.
Metoden i analysen är samtalsanalytisk och är sålunda kvalitativ. Den empiriska undersökningen är genomfört genom att analysera materialet genom att identifiera frågorna i transkriptionerna av samtalen, excerpera dem i samtalsutdrag och samtalsanalytiskt analysera dem i sin interaktionella kontext. Frågorna som förekommer i materialet har delats in i kategorier som jag ansåg vara relevanta med tanke på frågorna och typen av samtalen. Det har inte gjorts omfattande kvantitativa analyser om förekomsten av frågorna i materialet men trots det har det i viss mån tagits hänsyn till antalet frågor som ställs av samtalsdeltagarna och antalet frågor i samtliga frågekategorier i analysen.
Resultaten visar att både studenter och handledare ställer frågor i de handledningssamtalen som materialet består av. I det sverigesvenska samtalet förekom det fler frågor än i det finlandssvenska samtalet. Överlag förekom det inte så många frågor i samtalen som kunde ha förväntats. Angående frågor som kommunikativa handlingar som reflekteras i användningen av samtalsstrategier stöder denna undersökning resultaten av tidigare forskning, dvs. i finlandssvenska institutionella samtal ofta betonas mer distans och hänsyn medan det i motsvarande sverigesvenska samtal betonas mer närhet och engagemang.