Att tillägna sig norska som andraspråk : Språkval hos och med norskinlärare utanför formell undervisning
Puustelli, Veera (2024-05-21)
Att tillägna sig norska som andraspråk : Språkval hos och med norskinlärare utanför formell undervisning
(21.05.2024)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
suljettu
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024060444500
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024060444500
Tiivistelmä
Avhandlingen undersöker norskinlärares vilja att kommunicera på norska utanför formell undervisning i Norge samt utreder norrmäns språkval med norskinlärare. Syftet är att undersöka språkinlärarens upplevelser av att använda norska i vardagliga situationer och hur upplevelserna har påverkat deras vilja att kommunicera på norska. Därtill utreder jag huruvida norrmän väljer att kommunicera eller att inte kommunicera med norskinlärare specifikt på norska och huruvida det finns skillnader i kategoriseringen av infödda och icke-infödda talare.
Undersökningen består av två delstudier: en enkätundersökning med norskinlärare och en intervjuundersökning med norska informanter. Undersökningen är empirisk och materialet analyseras kvalitativt. Avhandlingens ansats är sociolingvistisk.
Resultaten visar att norskinlärare kommunicerar på norska ganska aktivt utanför formell undervisning. De talar norska i förutsägbara situationer, som i butiker och på kaféer. Inlärarna kommunicerar på något annat språk än norska i situationer där de anser det vara viktigt att bli förstådda precist, som till exempel när de besöker en läkare eller går till banken. Norskinlärarna har både positiva och negativa upplevelser av att kommunicera på norska. De positiva upplevelserna motiverar inlärarna att tala norska, medan de negativa upplevelserna sänker motivationen att använda språket.
En del norrmän väljer att byta språk till något annat än norska när de möter norskinlärare, medan andra norrmän låter norskinlärarna välja språket som de samtalar på. Norrmän vill att samtalet är bekvämt för norskinlärarna och vissa norrmän tycker att samtalet är mer flytande på ett annat gemensamt språk än norska. Kategoriseringen av infödda och icke-infödda talare påverkas bland annat av social distans.
Undersökningen består av två delstudier: en enkätundersökning med norskinlärare och en intervjuundersökning med norska informanter. Undersökningen är empirisk och materialet analyseras kvalitativt. Avhandlingens ansats är sociolingvistisk.
Resultaten visar att norskinlärare kommunicerar på norska ganska aktivt utanför formell undervisning. De talar norska i förutsägbara situationer, som i butiker och på kaféer. Inlärarna kommunicerar på något annat språk än norska i situationer där de anser det vara viktigt att bli förstådda precist, som till exempel när de besöker en läkare eller går till banken. Norskinlärarna har både positiva och negativa upplevelser av att kommunicera på norska. De positiva upplevelserna motiverar inlärarna att tala norska, medan de negativa upplevelserna sänker motivationen att använda språket.
En del norrmän väljer att byta språk till något annat än norska när de möter norskinlärare, medan andra norrmän låter norskinlärarna välja språket som de samtalar på. Norrmän vill att samtalet är bekvämt för norskinlärarna och vissa norrmän tycker att samtalet är mer flytande på ett annat gemensamt språk än norska. Kategoriseringen av infödda och icke-infödda talare påverkas bland annat av social distans.