"Förstås jag gillar att resa" : Ordföljden i uppsatser av språkbadselever och elever i traditionell undervisning

Abstract

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur mycket det används rak och omvänd ordföljd i huvudsatser av niondeklassare som studerar svenska som det andra inhemska språket, dvs. svenskinlärare i traditionell undervisning som studerar svenska som andraspråk. Detta resultat jämförs med språkbadsmaterialet som jag har undersökt tidigare i min kandidatavhandling (Aro 2020). I detta fall är det väsentligt att analysera instanser i huvudsatser enligt de olika begagnade satstyperna; påståendesatser, frågeordsfrågor och ja/nej-frågor. Vidare utreder jag vad som står i fundament, dvs. det som står före det finita verbet i påståendeformade huvudsatser av elever i traditionell undervisning i årskurs 9 i förhållande till huvudsatser av språkbadselever i årskurs 6 och 9. Till sist görs en felanalys där jag utreder fel som görs angående ordföljden.

Som material använder jag uppsatser av språkbadselever i årskurs 6 och 9 och uppsatser av elever i traditionell undervisning i årskurs 9. Materialet består sammanlagt av 1377 huvudsatser som fördelas i uppsatser av språkbadselever i årskurs 6 (458 huvudsatser) och årskurs 9 (478 huvudsatser) och uppsatser av elever i traditionell undervisning (441 huvudsatser). Analysmetoden är en kvantitativ innehållsanalys med några kvalitativa drag och felanalys. Språkbadsmaterialet är insamlat inom projektet Grammatical competence: A comparative Study of Noun Phrases, Passive, Interrogative Clauses and Prepositions in Written Swedish by Finnish-Speaking Early Total Immension Students and Non-immersion Students av Eeva-Liisa Nyqvist. Materialet av elever i traditionell undervisning ägs av Åbo universitet. Analysen började med att granska varje uppsatser enskilt och analysera huvudsatserna med hjälp av Excel-program där jag matade in alla huvudsatser som förekommer i materialet. Med hjälp av programmet får man veta mängden av de olika satstyperna som förekommer, vad som står i fundamentet och mängden av både raka och omvända huvudsatser och typ av fel. Till sist gjordes det en grammatisk felanalys. Felanalys gjorde jag med hjälp av att ta en titt på felen; när det finns rak ordföljd fast den borde vara omvänd, och tvärtom.

Resultaten visar att påståendesatser är dominerande i huvudsatser i de tre delmaterialen. Ja/nej-frågor som satstyp är sällsyntare i huvudsatser och frågeordsfrågor som satstyp är de sällsyntaste i huvudsatser av de tre delmaterialen. Utredning av satstypernas andel har gett en möjlighet att undersöka andel av rak och omvänd ordföljd separat i de olika satstyperna. Påståendesatser som satstyp förekommer både i rak och omvänd ordföljd. I språkbadsmaterialet och i huvudsatser av elever i traditionell undervisning förekommer påståendesatser mestadels i rak ordföljd. Ja/nej-frågor förekommer endast i omvänd ordföljd i språkbadsmaterialet. Frågeordsfrågor som satstyp förekommer både i rak och omvänd ordföljd i de tre delmaterialen; mestadels i omvänd ordföljd i huvudsatser. De mest använda satsled i fundamentsposition är subjekt, adverbial, objekt, predikativ och anförd mening. Det förekommer olika subjektstyper i följande storleksordning; jag, substantivfras, vi, formellt subjekt, övriga enstaka pronomen, man och pronomen+annat. Det förekommer adverbialtyper i följande storleksordning; tidsadverbial, platsadverbial, adverbiell bisats och övriga fall. De flesta fel som berör ordföljd i de tre delmaterialen sker i huvudsatser av språkbadselever i årskurs 9. Näst mest fel angående ordföljden sker i huvudsatser av elever i traditionell undervisning i årskurs 9 och minst i huvudsatser av språkbadselever i årskurs 6. Av resultaten framgår att fast det förekommer mest fel i huvudsatser av elever i traditionell undervisning i årskurs 9 uppträder det faktiskt inte utveckling från årskurs 6 till årskurs 9 hos språkbadselever då det förekommer mer fel i huvudsatser av språkbadselever i årskurs 9 än i uppsatser av språkbadselever i årskurs 6.